Kvällsstunden

Jag minns den förnöjsamhet och tillit till Gudsordet, som avspeglade när Mor, det sista hon gjorde på kvällen, först gick från stol till stol, där vår kläder låg, för att se efter om någonting var trasigt. Då lagade hon det, tog sedan psalmboken och läste aftonpsalmen. 

Jag var nog inte mer än 5-6 år, men minns detta så tydligt. Mor satt vid fotogenlampan och läste, "Så går en dag än från vår tid …". När hon kom till tredje versen, "Trygg i Din vård jag lämnar mig, när dagen från oss flyr, och gladligt skall jag prisa Dig när dagen åter gryr" kände jag en obeskrivlig trygghet, som sedan följt mig hela livet. 

Att mitt i vardagens slit och umbärande få känna tryggheten med Gud, det var en grund som bara finns där. Mor anade nog inte då, hur mycket det betydde för oss barn.

Margit

 

Tillbaka